Hejsan.

Igår var det avslutning. Vi träffades i klassrummet 9:45, sedan gick vi gemensamt ned till scenen på skolgården där avslutningen skulle ske. Ett par uppträdanden framfördes och sedan var det dags för 9:orna att ta emot sina betyg. Det var lite coolt sådär. Vår klass var sist ut av4 klasser, för vi skulle sjunga vår sista sång tillsammans precis efter att vi fått betygen. Man fick inte bara ett stort, vitt kuvert i handen, utan också en ros var av de små barnen på dagiset intill skolan. Nu står rosen brevid en annan jag fick av Kajja i en lång vas i mitt fönster.  Men utanförfönstret är det grått och trist... Påtal om grått och trist. Precis i slutet sa rektor Petris Smitmanis att det var lärarnas tur att framföra en sak. Så tog han upp elgitarren och ställde sig vid micken. En musiklärare i ett annat arbetslag tog fram en bas och nån satte sig vid tummorna (såg inte vem) och så började dom spelade värsta rocklåten.  Vi elever blev förstummade till en början, men sedan började alla jubla. Och iochmed att de började spela så kom också solen fram och värmde. Pertis hoppade runt och sjöng och spelade. Hur många har en sådan rektor liksom?


Efter det gick klassen + föräldrar och lärare upp till vårt klassrum igen.
Där fick vi tårta, chips, godis och läsk. Lena och Christiande höll avskedstal och fler och fler tårar började rinna hos vissa i klassen. När Thomas, vår älskade mattelärare kom in (han hade varit hos 7:orna, och kom därför lite sent) så fick han också blommor och en present (Lena och Christiane hade redan fått det). Sedan gick Karro upp till katedern och läste upp en dikt hon skrivit till Thomas. Nu var inte många ögon torra längre. Hon fick med allt om Thomas, såsom hans kärlek till Bob Dylan och att höjdpunkten på onsdagar är tvättstugan ;) När folk hade ätit upp gick vi runt i det trånga klassrummet och kramade alla i klassen om och om igen och grät. Jag grät dock inte. Jag vet inte varför. Menmen... Det kanske är för att det känns så onaturligt fortfarande. Jag har inte fattat att jag inte kommer gå i samma klass med dom längre. Aldrig någonsin. Det känns inte som om det är sommarlov heller för den delen. Inte pga vädret. Utan kanske för att våren varit så konstig. Kort liksom. Så mycket har hänt så jag har liksom missat den. Snö långt i i mars, mycket plugg och Italien resan kan vara bovar i dramat.


Men iallafall. Nu ska jag återgå till ämnet. Efter långa farväl hit och dit åkte jag hem. För det var inte slut ritkigt än. Nej, en sista kväll skulle större delen av klassen spendera tillsammans. Vid Möllebadet kl. 18 skulle alla (förutom kanske 6 pers) från klassen mötas. Där grillade vi korv, åt marshmallows och hade det mysigt helt enkelt. Lägger in bilder snart. Vi stannade där ungefär till 22:30-23:00, sedan gick jag, Sofia, Kajja, Philip, Emma, Maria, Olle, Jacob, Lollo, Amanda, Claudia och Sofia hem till Linnéa. Det var trevligt och vi kollade på "The Condemned". Efter filmen gick alla förutom jag, Sofia, Philip, Kajja och Emma, för vi skulle sova över. Resten av kvällen/natten var väldigt kul och vi sov gott den natten (det hade varit en lång dag).


Nu är jag hemma och funderar på vad jag ska göra.
Att jag ska städa vet jag, för vi får besök av min moster med man imorgon. Men jag och mamma har också pratat om att jag ska möblera om i mitt rum. Byta plats på sängen och bokhyllan. Borde göra det nu. Har några idéer. Vi får se hur det blir. Måste få bort kläder och saker från golvet också... och under sängen. Måste också rensa bokhyllan...


Men vi hörs. Och jag lägger in Garda-, bal- och Möllebilder senare.
Have patience.
Kram.